Nu har jag suttit och funderat ganska länge, varför är inte Julen och Nyåret desamma för några år sen? Då lixsom vaknade jag upp och längtade till kalle Anka skulle börja, Nu vill jag bara att allt ska vara över. Så har det varit i minst två , tre år nu. Familjen är det inget fel på, jag älskar dom. Julklapparna är underbara. Jag fick det jag ville iår. Pengar, Sminklåda, Schampo, Borste, Ögonskugga, Mascara, Filt, Ögonbindel(?). Pengarna ska jag spara till en iphone med, Vit eller svart vet jag inte. Kanske är det att man saknar en person, att kunna sitta och mysa med under alla tillfällen, kanske är det för att jag borde kanske vara med vänner också? Jag vet inte längre själv. Ingen lust att fira.

Det är ganska jobbigt och se folk ha en pojkvän/flickvän, jag vill också ha det. Jag vet att det kommer. En kille man kan berätta hur man precis känner, utan att den ska bli sur, istället förstå och trösta en i både glada och tråkiga stunder. Räddaren i nöden.

För sexton år sen på Nacka sjukhus i stockholm klockan 20.00 föddes en liten flicka, hon fick namnet Tiina Gardsiö. Hon var 48cm lång, och vägde 3150g. Hon var den första ungen av familjen Gardsiö som kom. Några år efter kommer en syster. Åren efter det flyttar vi till dalarna, och vi flyttar omkring i Ludvika, Saxdalen , Grängesberg och även Sunnansjö. Numera är vi bosatta i Saxdalen. En tråkigby utan för Ludvika. Här spenderar jag min tid mest. Idag har jag även 2 syskon och även ett till påväg som kan komma närsom helst.

Tiden har varit ganska vajjigt. Jag har iallfall stått ut. Mobbningen tog sjukt mycket på mig, men idag är jag iallfall inte mobbad och håller mig ifrån dom som har mobbat mig.
Jag går på IV(eller vad tusan det heter nu)  i Smedjebacken. Då även med min Bästa vän Susanna som jag har känt hur längesom helst.

Jag har fått ett stort intresse inom fotografering, men har tagit en "paus" då jag mår lite dåligt för tillfället och har ingen ro. Jag vet att jag mår bättre när jag gör saker som jag gillar.
Finns inte så mycket mer att berätta. Mitt liv är tråkigt. Meningslöst.

Och om det är någon vän som kollar, Jag älskar er. Ni gör mitt liv värt att vakna upp på morgonen.
Godnatt

Först och främst vill jag tacka att du hittade hit, Kunde inte varit enkelt. Jag heter Tiina Gardsiö "tiinagardsio.blogg.se" och min dröm är att bli fotograf. Den senaste tiden har det blivit väldigt mycket text på min fotoblogg, och vill hålla den som en fotoblogg. Därför skapade jag Seregon,  Mitt egna krypin. Där jag kan dela med mig av min vardag och mina känslor.
Ibland kan det komma bilder, men oftas bara text. Jag kommer försöka skriva så välskrivet som möjligt.

I nästa inlägg kommer jag skriva lite om mig. Så håll koll!
Ni får även skriva om ni har några tävlingar går gärna med!